Ossler – Live på Bar Teatral

Exklusivt och intimt med Pelle Ossler!
Obs! Endast 130 biljetter släpps till konserten då den hålls på Bar Teatral!

I början av 2017 släppte Ossler sin sjunde soloskiva, en musikaliskt något hårdare skiva än sist. Efter framgångsrika spelningar med sitt rockband är det nu dags för något annorlunda, intimare och mer avskalat. En konsert där rösten och låtarna kommer mer i fokus och där en annan repertoar tar plats!

Soloplattan ”Evig Himmelsk Fullkomning” spelades in live (utan publik) på Teater Galeasen i juli 2016; ”Jag ville göra en liknande inspelning som ’Ett Brus’ från 2008, då vi åkte till Hansastudion i Berlin och bara spelade rakt in utan riktig kontroll vad gäller temposvängningar eller ljudläckage. Det blir en ’nu eller aldrig’-känsla över inspelningen och man får vara beredd på att släppa igenom skavankerna. Men just där, i det skeva, i sprickorna finns något vackert”.

Pelle Osslers musik är filmisk, scenisk. Storslagna ljudbilder i tjocka sjok som byggs upp underifrån, med gråsvart mullrande tyngd. De lyfter, vindlar fram genom landskap och ut över hav, skjuter sig rakt in i märgen. Låtarna utgår från samtiden, även om de stundtals tar avstamp i det förflutna, i gamla krig, yttre såväl som inre. ”Titeln till plattan kom från en artikel jag läste om ett ställe i Ulan Bator som kallades Center för Shamanism och Evig Himmelsk Fullkomning. Jag blev både road och provocerad av de där orden. Vad betyder det egentligen? Vi tycks ständigt dömda att upprepa misstag, det ligger i vår natur, i det ständiga kaos som alltid pågår, vare sig vi vill eller inte. Och i detta becksvarta letar vi ljuset, en evig himmelsk fullkomning.”

Kontrasterna är genomgående hos Ossler. Nyanserna av ljus och svärta fogas in i varandra som intarsia. Pelle Osslers egna fotografier och teckningar är ibland utgångspunkt för musiken och de olika uttrycksformerna går in i varandra. Öppningsspåret till plattan, ”Ingen Rök Utan Eld”, med sitt blytunga intro är inspirerat av en av hans egna bilder.

”Jag var i Berlin för att skriva texter och gick ute och fotade om dagarna. Trasiga gamla byggnader, förfall och spår från kriget. Historien är fortfarande närvarande. Jag tänkte på Stig Dagerman i Tysk höst där han gick omkring i ett sönderbombat Europa efter kriget. Men idag ser vi ju samma bilder på nytt, nu från Aleppo. Det tar aldrig slut, allting börjar om”.

Låtarna ”Ute På Ön” och ”Botten Av Ditt Hav” bildar en central punkt, där bakgrunden bl.a. är katastrofen i Medelhavet. Men de kan likaväl handla om skuldkänslor på våra mer privata plan. Vi sjunker i skuld och skamkänslor över fattade beslut och tvingas leva vidare med effekterna, som i ”Sommardröm I Grått”: ”Ett brev från någon som förlorat allt av värde”.